Rides


Audax 22,5 > Lopp >

Rapport från BSB 2005-06-04

Deltagare:

Leif Greve
Tell Hermanson, Audax-kapten
Jan-Olov Jansson
Bo Johansson
Peter Thidholm

Avhugget, blött och kallt

Det fick bli Tant Brun i Sigtuna som mål för en regnig audax. Fr. V. Leif Greve, Tell Hermanson, Bosse Johansson, Jan-Olov Jansson och knästående Peter Thidholm

Årets första sommaraudax skulle bli en skön 15-milare med möjlighet till regn på eftermiddagen. Regnet kom redan på morgonen. Audax-kapten Tell tog bilen till Welcome Hotel och hoppades att ingen var så dum att den skulle stå i regnet och tro att det skulle bli en audax idag. Tänkte redan på hur skönt det skulle bli att åka hem igen och krypa ner i sängen och lyssna på regnet mot fönstret.

Något av en chock vid startplatsen. Tre man stod redo, varav Olle kört bilen från Uppsala och debutanten Peter åkt pendel från söder om stan. Första reaktionen var att utse Olle som audax-kapten. Då kom Leif Greve farande på sin Magmaa. När jag sa att jag hatar att starta i regn menade Greven: "Det kan bara bli bättre". Okay då, då cyklar jag, men det får bara bli 9-milaren till Sigtuna. När jag i regnet skulle ta på mig skoskydden så gick dragkedjan sönder. Bergsäkert alibi, man kan inte cykla i spöregn utan skoskydd. Men Olle erbjöd genast gummisnoddar för att hålla ihop skaftet på skoskyddet och då försvann ursäkten.

Vi började rulla mot Akalla. Det kunde bli värre, för nu började regnet leta sig in på kroppen. Knäna blev iskalla i de våta nylontajtsen och så motvind förstås. Men när vi svängde norrut i Häggvik fick vi vinden i ryggen.

Vid COOP i Rotebro stannade kapten gruppen och förslog en vänstersväng mot McDonalds i Kallhäll för att där köra lite audax-teori. Ingen var road av detta, så det vara bara att fortsätta. Efter Bollstanäsbacken verkade det som om regnet skulle stilla sig, men det kom tillbaka med full kraft några minuter senare. Kapten ville inte ha vägsprut från någon annan utan låg först från start till mål. Fast hans bakskärm var så kort att andra fick hans sprut. Vägen hade djupa rännor efter vinterns dubbdäck och de var nu vattenfyllda.

Audax-debutanten Peter verkade helt oberörd av vädret och backarna. Fortfarande när kaptens puls var uppåt 140 så pratade Peter obesvärat som under en paus. I Märsta valde vi Valsta och skogsvägen mot Sigtuna.

Äntligen framme hos Tant Brun. Då kommer en av flickorna i brun klänning ut och meddelar att det är fullt i serveringen. Det var verkligen snopet, för nu behövdes värme och kaffe. Men efter en stunds tvekan säger hon att vi kan klämma in oss vid några småbord. När vi kommer in och hukar för takbjälkarna reser sig ett sällskap som haft ett 4-personers bord, så nu fick vi ordentligt med plats. Det blev baguette eller munk och vissa tog både och.

Det blev tretår och regnet fortsatte utanför. Till slut måste vi ändå iväg. Hu vad blöta handskarna var och vad kallt det blev i fartvinden. Först vid Billby släppte frossan. Efter Skoklosterkorset kände vi en motvind, inte så farligt dock, för nu började regnet bli svagare och luften kändes några grader varmare. När vi svängde in mot Håbo-Tibble höll regnet upp och det kom aldrig tillbaka under resten av turen.

Olle iförd Rivendelltröja med sin Heron

Efter några kilometer var jackan och tajtsen torra, men handskar och skor vara genomsura ända in i mål. Det kändes aldrig aktuellt att köra genom Brunna för ytterligare ett fikastopp. Nu hade vi ångan uppe och ett stopp skulle kyla ner oss igen. Så det blev Grevens väg genom Kungsängen.

Kapten var tacksam för att gruppen insisterat på att cykla och inte heller gick på det där med genvägen vid Rotebro. Ännu ett gott exempel på att man aldrig ångrar en tur på cykel, oavsett väder. Jag var nöjd med 9 mil, men Peter skulle cykla hem genom stan till Farsta för att få lite mer distans.

Vi var tillbaka 13.10 och rullsnittet blev 24,2 km/h och distansen 86 km.

Peter Thidholms Daccordi La Migliore som marknadsförts av DBS. Föredömligt utrustad med stänkskärmar.

2005-06-04 Tell