Rides


Audax 22,5 > Lopp >

Rapport från BKB 2005-08-06

Deltagare:

Johan Dellbeck
P-O Eriksson (Södertälje-Mariefred t.o.r.)
Kenneth Fant
Peter Hampus
Tell Hermanson, Audaxkapten
Jan-Olov Jansson
Bo Johansson
Lars Persson
Peter Thidblad
Torbjörn Wikland

Mörkt och blött runt Mälaren

I Södertälje, fortfarande torrskodda. Fr.v. Jan-Olov Jansson, Peter Thidholm, Peter Hampus, Lars Persson, Bosse Johansson, Tell Hermanson, Johan Dellbeck, Kenneth Fant och Torbjörn Wikland. P-O Eriksson tog bilden.
Jan-Olov Jansson och Johan Dellbeck kom någon minut före 06.00. Det försenade starten med 10 minuter. Johans Mercian Vincitore med SON navdynamo och Berthuod-skärmar är en snygg audax-cykel.
Väderprognosen pekade mot skurar som skulle övergå i ihållande regn. Och det visade sig stämma ganska bra. Vi fick en ordentlig skur mellan Strängnäs och Torshälla. Efter Köping hade vi regn hela vägen hem. Just vid mål hade dock regnet upphört. Det kom en skur strax före 06.00, men vi startade i uppehållsväder. Då vi kom till Brommaplan låg det mycket vatten på vägbanan som tydde på att det strax innan varit ett skyfall. Kanske det var anledningen till att Bosse Sjöberg inte stod vid Hornstull. Han hade lovat komma om det inte störtregnade. Vid Shellmacken i Södertälje stod P-O Eriksson och väntade. Han har haft otur med skador och förkylningar så vi har inte sett så mycket av honom de senaste månaderna. Vi kom till Södertälje kl 08.15 vilket är bra med tanke på försenad start. Efter Södertälje fick vi en skön medvind. Det gick lätt i det svala vädret. Bageriet Trekanten i Mariefred såg stängt ut från utsidan, men det var öppet och vi de enda gästerna. De som beställde mackor fick vänta länge, men de var stora och fina. P-O svängde tillbaka till Södertälje och fick nog en ordentlig motvind att jobba mot. Jan-Olov och Torbjörn njuter av bakelser i Mariefred. Vi tog den nya vägen till Strängnäs och vann ca 8 km jämfört med den gamla över Stallarholmen. I Strängnäs var det ingen som övervägde att svänga av och ta den kortare rutten över Enköping utan alla 9 fortsatte. Vid regementet var det dags att för första gången ta på sig regnkläderna. Regnet varade ända till Torshälla. Ett tag var regnet så hårt att vattnet stod högt på vägbanan, sikten blev noll och bromsarna tog inte. Så det blev att ta skydd under träd tills det lättade. Regnet öste ner så hårt att sikten blev noll och vi blev tvungna att ta skydd under träd. Stoppet vid ICA Lundby kom mycket snabbare än vanligt, medvinden gjorde att vi flög. Det kändes nästan lite onödigt att stanna. Nu låg vi ordentlig före tidsschemat. I Torshälla var det för landsorten typiska lördagsfylleriet redan igång kl 13. Rödspätta och pizza blev alternativen för lunch. Regnet hade slutat under lunchen och gatan vara nästan torr. Avsnittet på E20 kändes obehagligare än tidigare, eftersom vägen delats upp med wireräcken och växlande 1- och 2-fil. Vi får nog lägga om rutten här nästa år. Vid Kungsör återkom regnet och i Köping ökade det i intensitet. Vid IC-macken stannade vi kort och konstaterade att vi låg en hel timme före tidschemat. Audaxkaptenen föreslog en ny rutt vid Strömsholm. Istället för den trista rakan över Dingtuna som slutar i Hammarbyrampen tog vi vägen över Rytterne och in i Västerås genom Gränsta. Den uppskattades och får nog bli en ny standard, trots att den är 4 km längre. I Västerås stannade vi vid Max i hörnet Stockholmsvägen/Tortunavägen. Regnet var nu ganska hårt och vi var ordentligt blöta. Servicen hos Max gick snabbare än väntat, men till vår besvikelse var kaffemaskinen trasig. Audaxkapten frågade om vi skulle ta den mörka, långa och oprövade omvägen över Långtora eller den vanliga raka till Enköping. Trots det eländiga vädret gick ingen på den inviten utan det blev den nya rutten över Långtora. Redan nu fick vi sätta på belysningen. Himlen var gråsvart och det var kväll redan vid 18-tiden. Efter Tortuna blev det mycket gles trafik och det var en mycket trevlig väg att cykla. Efter Långtora tog vi mot Härkeberga och därefter mot Solsta där vi kom ut på den vanliga vägen mellan Enköping och Bålsta. Det blev ca 8 km längre än den gamla vägen. Det var skönt att komma in på Shellmacken i Bålsta. Regnet piskade ordentligt från Övergrans kyrka. Nu hade tempot sänkts ordentligt och vi låg bara en halvtimme före schemat. Det blev ett ganska långt stopp med bl.a. "badrings-donut" i grälla färger. Sedan var det slutetappen mot Barkarby. Nu var man i ett apatiskt tillstånd och struntade i regnet. Det var bara att trampa på. Men det var mörkt, mycket mörkt. Visst fanns det tankar om vad som skulle hända vid en punktering eller kedjebrott i detta blöta svarthål. Men vi slapp alla missöden och det var en mycket välcyklande grupp utan en enda incident, trots stark sidvind och hålig vägbana. Vid målet 23.30 förändrades sinnestämningen omedelbart. Det här var ju en upplevelse. Kanske inte en njutning direkt, men en prestation och ett lopp man inte skulle ha velat missa. Distansen blev 333 km och snittet blev drygt 24 kmh.

2005-08-07 Tell		© Audax 22,5