|
Mycket cykelsnack (Henrik, Olle) Åsa bakom kameran (och Olle).
Ett lätt duggregn följde oss hela turen.
Det stod inte ett tjugotal ivriga audaxare och
väntade när vi anlände till Welcome Hotel. 08:42 taxade vi ensamma ut
ifrån parkeringen. De första regndropparna hade kommit när vi stod och
väntade. Medvind och lätt duggregn som kylde regnjackan sådär lagom gjorde
att det gick att hålla ett bra tempo utan att bli svettig. De senaste
dagarnas blidväder hade skrämt bort isfläckarna varför vi hade släppt ut
hybridcyklarna.
Det dröjde inte länge innan vi insåg att det som på förhand såg ut som en
regnig och småkall tur i praktiken var en riktig höjdartur. Slingriga
härliga vägar längs ett Marc O'Polo-färgat landskap. Frågan är om inte
den blöta vinterns urtvättade färger är stråt vackrare än vårens nyfärgade
landskap.
Vid Tant Brun stod en välbekant cykel parkerad. Inne väntade en leendes
Olle. Detta trots att han troligtvis hade förväntat sig mer storvilt än
mig och Åsa. Sedan blev det mycket cykelsnack om backarna kring ”San
Marino”, Pyrenéerna, hur man undviker bakhjulshaverier i Alperna, Flechar,
Grimpeurer, Turer i USA, olika varianter i Alperna … Diskussionerna följde
med oss ut på vägarna och det blev svårt att sluta när vägarna skiljdes.
Med ett brett cykelleende och en härlig vind i hjälmen stävade vi hemåt.
Rullskidmannen ifrån förra Audaxsäsongen på tempobanan hade ynglat av sig
och blivit fem och de fyra nya hejade nästan lika glatt som originalet.
Väl tillbaka i Barkarby funderade vi på om man kanske skulle byta ut
vinterns träningsmål från Öppet Spår i Dalarna mot 20-mila i Västerås (som
går dagen innan). Inte enkom för att spara på belagen, utan snarare för
att vintercykling kan vara alldeles underbar. Vem vet, med sol nästa
lördag så kanske det står ett tjugotal ivriga Audaxare och väntar vid
Welcome hotell.
Fakta
1 h 10 min fika
30 min prat där vägarna skiljdes
rullsnitt lagom
Henrik
|
