| Rapport från BSB
2008-02-16 |
Deltagare:
Bo Einar Eriksson, Kapten
Henrik Eriksson, Rapporteur
Åsa Pettersson, Grimpeur
Anders Teging
Leif Greve Skogsmulle och kameraman
Ralph Sandbacka Skogsmulle
|
|
Vårvintertur i Februarisolen |
Kvicksilvret hade krupit ner till -7 vilket får anses som rackans kallt
denna vinter. Prognosen lovade dock sol så trots köldknäppen lämnade en
tapper fyramannaskara Barkarby. De flesta tyckte nog att det var lite
kallt om tårna förutom Henrik som nu äntligen fick prova sina batterisulor
som väntat sedan julafton. Eftersom kapten Bosse, Henrik och Anders körde
MTB och Åsa cross så föll det sig naturligt för Bosse att leda oss in på
en alternativ väg till Sigtuna. Det blev cykelvägar, stigar och grusvägar
och vid ett ställe bar vi tom cykeln över ett gammalt järnvägsspår. Då och
då såg vi glimten av den gamla vägen. Det var en rolig omväxlande och
vacker väg och tyvärr komplett omöjlig att memorera. Åsa som normalt sätt
alltid har med sig sin GPS hade lämnat den hemma eftersom den inte fått
ett fäste på den nya cykeln ännu, i kombination med att hon börjar känna
sig säker på rutten.

Leif Greve fick visa Ralph Sandbacka vad en flitig bäver åstadkommit
sedan november. Tre träd fällda vinkelrätt över Oxsundaån
Väl framme vid tant Brun så såg vi Grevens cykel samt en vi inte kunde
placera. Inne i stugvärmen satt Greven och Ralf Sandbacka. Det var smörgås
och kaffe som gällde. Servitrisen frågade i vanlig ordning om det önskades
varm mjölk och såg inte alltför ledsen ut när vi alla snällt men bestämt
avböjde.
Diskussionen kom att handla om byggen. Henrik konstaterade att pendeltåget
varit fullt av byggarbetare trots att det var lördag och Bo Einar hade
lett oss förbi ett stort antal nybyggen. Samtalet gick därefter över till
cykling i Frankrike.

Bakre raden Åsa P, Henrik E och Ralph Sandbacka. Främre Leif Greve,
Bo-Einar Eriksson och Anders Teging. Kameran ställd på spiskransen.
På vägen hem så visade Anders att han minsann också kände till spännande
alternativa vägar. Det blev spännande grusvägar förbi bland annat Håtuna
kyrka. Det blev även ett och ett halvt varv runt militärens motionsslinga.
Han ville sannolikt njuta lite extra av solskensturen.
I Dalkarlsbacken la grimpeuren in en stenhård och oväntad spurt och var
halvägs uppför backen när de övriga insåg att starten hade gått. Segern
var förkrossande.
När vi kom fram till Barkarby så kunde vi konstatera att det hade varit en
härlig solskenstur.
Sträckan blev i stort sett 9 mil som det brukar trots det annorlunda
vägvalet.
Vid pennan
Henrik
|
|
2008-02-18 Tell
|
|
© Audax 22,5
|