|
Åtta glada cyklister hade tagit sig till Welcome
Hotel i Barkarby denna morgon, som bjöd på mulet väder och några få
plusgrader. SMHI hade dock lovat mera värme och kanske till och med en
solglimt senare på dagen. Bo-Einar åkte iväg på utsatt tid, medan vi andra
var lite sena i starten.
Vi åkte i god fart mot Sollentuna. Kanske lite FÖR god enlig Greven och
Torbjörn, som båda körde MTB denna dag. Torbjörns MTB var utrustad med
dubbade vinterdäck som rullar tungt. Det visade sig dessutom att han hade
pyspunka på bakdäcket, vilket inte gjorde saken bättre. Ingen besvärande
vind, och en skymt av solen fick upp humöret . Efter en kisspaus och ett
stopp för pumpning av Torbjörns bakdäck kom vi till Tant Bruns fik i
Sigtuna i samlad trupp.
Fr.v. bakre raden: Martin Grysell, Torbjörn Wikland, Ulf Eweman och
Kenneth Fant. Främre raden: Bo-Einar Eriksson, Johan Nyander, Leif Greve
och Peter Stalder.
I väntan på kaffe hos Tant Brun.
Inga audaxörer från Uppsala eller några andra cyklister dök upp. Det blev
en relativt kort paus i Sigtuna eftersom Kenneth hade en tid att passa
och bröt upp. Vi åkte då allihop. Men bara några kilometer senare gav
Torbjörn upp och vill ta sig hem i sitt eget tempo. Så var vi bara sju.
På toppen av Dalkarlsbacken var det dags för kisspaus igen. Johan hade bra
tryck på pedalerna var först upp och blev med lätthet dagens grimpeur.
Kenneth som hade bråttom hem, stannade inte utan körde före och Leif
hängde på. Han tog det dock lite lugnare och vi kom snart ifatt honom och
förbi. Så var vi bara fem.
I Kungsängen, före Dalkarlsbacken avvek Martin, så var vi bara fyra. I
Kalhäll blev vi stoppade av en vilt viftande äldre herre på promenad som
ville berätta att: -Där borta går en man som tog en olympisk bronsmedalj
på 110 m häck i London 1948! Det visade sig vid närmare efterforskning att
det måste ha varit Rune Larsson som tog brons på 400 m häck.
Väl tillbaka i Barkarby efter 90 km med ett snitt på 24,7 tyckte Bo-Einar
att det skulle bli skönt att få åka ensam i eget tempo tillbaka till sta´n
eftersom, som han sa: -Det finns inget kvar i benen.
Tack för en trevlig tur!
Ulf
|
