Rapport från Audax 2009-11-28

Deltagare:


Berglund, Bo
Eriksson, Henrik
Jan-Olov Jansson
Pettersson, Åsa
Säfström, Daniel, camera (telephone)
Wikland, Torbjörn, rapporteur
Wolgers, John

 

Skön höstcykling trots lite regn

Gråa moln, fyra grader plus, lätt sydvästlig vind men inget regn var utgångsläget på parkeringsplatsen utanför Welcome Hotel i Barkarby. Vi var fyra som prick 8.30 var beredda att åka iväg. Bosse på brandgul Crescentracer, Daniel och John Wolgers på sina egna skräddarsydda vintercyklar av typ Mountainbike och Cyklocross och jag på min stålhästracer De Visini. Vi hade övertalat John att överge sin plan att vänta på Mountainbikegänget som skulle starta senare.

Då, någon minut efter halv, dök Åsa och Henrik upp och började raskt plocka ut sina cyklar, en racer och en typ cyklocross. Två försenade ankomster i rad, hm. Från skoltiden minns jag att mitt nedsatta ordningsbetyg orsakats av tre försenade ankomster. Är straffet kvarsittning i Barkarby för ytterligare en försenad ankomst? Vi utvecklade inte frågan utan sex cyklister på lika många cyklar trampade i väg. Och vi bara gled förbi Järfälla kyrka där polisen i stor skala alkoholtestade invinkade bilförare.

Vår smidiga utfärd, ledd av Daniel, fick en paus först vid Norrviken. Åsa fick punka på framhjulet. Inget genomslag i däcket utan bara byte av slang. Strax därefter började det regna. Både Bosse och Henrik erkände att hade det regnat på morgonen hade de övergivit audaxcyklingen denna lördag. Men nu var det bara att fortsätta. Vi åkte förbi Löwenströmska sjukhuset och tog vägen som går parallellt med E4 upp mot Arlandastad och sedan vänster, förbi Märsta och vidare mot Sigtuna. När vi kommit fram till Sigtuna hade regnet slutat och solen tittat fram mellan molnen – en härlig känsla.


Tant Bruns trädgård har tappat alla löv. Fr.v. John Wolgers, Torbjörn Wikland, Henrik Eriksson, Åsa Pettersson, Bo Berglund och Daniel Säfström. Jan-Olov Jansson kom försent till fotot.

Fotograf till vårt obligatoriska gruppfoto blev en äldre man som försökte städa den lilla gårdsplanen framför Tant Brun. Väl inne i stugvärmen konstaterade vi att vi var de första gästerna. Daniel och John slog till med choklad och vispgrädde och julkakor. Vi övriga höll oss till de vanliga baguetterna och kaffe. Henrik och jag provade vaniljbullen med Torbjörn Joelssons raketfart förra lördagen i åtanke.

Olle dök upp precis när vi blivit serverade. Han försvarade då sin uteblivna cykling på Teneriffa (se föregående rapport) med att han faktiskt hade vandrat omkring i kuperad terräng, men han erkände att det inte blivit så mycket cykling de senaste veckorna. På de mindre vägarna hade vi mött den ena rullskideåkaren efter den andra. Vi tre som själva prövat detta dömde ut denna träningsform. Rullskidor i nerförsbackar är en mardröm.

Åsas och Henriks djärva planer för 2010 på cykling från Nice över Alperna till München väckte vår beundran. 500 mil och 11,5 mils (!) sammanlagd stigning. Annars var det stora samtalsämnet Vägverkets satsning på 2+1 vägar med kraftiga stålstaket vid vägens ytterkanter. I praktiken omöjliggör det cykling även om det formellt sett är tillåtet. Varför åläggs inte vägverket att anlägga cykelbanor parallellt med 2-1 vägarna? Plats för påtryckningsinsatser från alla cykelorganisationer! Och varför inte miljö- och hälsoorganisationer och berörda myndigheter?! Efter att avhandlat dessa allvarliga frågor var det dags för uppbrott.

 
Åsa susar fram, vann damklassen i Dalkarlsbacken Välsyltad bana där man har märkt ut var man kan bryta

Tillbakavägen gick över Erikssund, Håtuna och Livgardet – som vanligt. Innan vi lämnade Livgardets asfaltsvägar hade Henrik fått problem med kedjan. I själva verket var det vajern till bakväxeln som slutat fungera. Med Daniels hjälp lyckades Henrik få tillräcklig ordning på cykeln för att kunna fortsätta. Under tiden hade Bosse och John cyklat vidare. Stillaståendet fick dem att frysa. När vi därför kom till Dalkarlsbacken kan Bosse eller John sägas ha blivit kung i backen. I vårt gäng på fyra var det Daniel som än en gång kom först tät följd av Henrik. Någon tvekan om vem som blev Drottning i Dalkarlsbacken var det inte. Åsa var ohotad.

Framme i Barkarby konstaterades att vi kört 85 km med ett rullsnitt på 25 km/h. Trots regnet blev det en utmärkt cykeldag denna milda höst.

Vid pennan
Torbjörn Wikland

 

 2009-11-29 Tell
 

© Audax 22,5