|
| Rapport från Audax 2009-12-12 | ||
|
Deltagare: |
||
|
Yster Audaxgrupp tar sig an livsgåtorna på Tant Brun |
||
|
Vi var 6 stycken vid start. Fyra med dubbdäck och två utan. Vi blev
lite sena ifrån start p.g.a. strul med Henriks frambroms.
Cantileverbromsar och breda dubbdäck är ingen jättelätt kombination, det
är lätt att justeringen ändras när man trycker däcket genom bromsen, efter
mycket fipplande fick vi det dock justerat . Förutom att den sortens
bromsar kan rymma feta däck så såg vi få förmildrande egenskaper hos dem
på grund av dålig bromsverkan och att de skriker oavsett hur bra man
justerar dem. |
||
 Efter snö kommer sol. Niklas Wennberg och Henrik Eriksson före Pawel Josefsson och Åsa Pettersson. Alla med duktiga stänkskärmar. Temperaturen var strax över noll, molnigt och med lite regn hängandes i luften. Det var blött på marken och ingen is. Varför de dubbdäcklösa kunde känna sig som vinnare. Vi höll oss till de större vägarna eller cykelvägen längs vägen. Vädret förbättrades längs vägen och himlen började titta fram lite då och då. I takt med att det började spricka upp så började vi se hala fläckar här och var. Mest förvånade var att det var is på cykelvägen längs Mälaren på vägen in mot Sigtuna. Hos tant Brun väntade Greven som hade hojat skogvägarna till Sigtuna. Skogsvägarna var till skillnad emot förra helgen leriga. Bra skärmar gjorde dock att han såg riktigt anständig ut. Gruppfotot togs som numera traditionen förpliktigar innan fikat. När vi väl framkallade bilderna så såg vi att alla gruppbilderna var suddiga. Huruvida det berodde att TB-fröken bakom kameran darrade av den kalla väderleken eller att det var en sådan dag då vi bara var allmänt suddiga låter vi vara osagt.  Något suddiga i Tant Bruns trädgård, fr.v. Daniel Säfström, Pawel Josefssn, Niklas Wennberg, Åsa Pettersson, Henrik Eriksson, Leif Greve och Bo Berglund. Väl samlade inne på TB så blev utfallet 2 ost & skinka, 4 brie & salami, 1 saffransbulle, 2 varm choklad med grädde, 1 latte, 3 svarta och en vit. Tiden då alla tog kaffe verkar vara förbi. Stämningen hos Tant Brun blev uppsluppen ja rent av fnittrig, i den mån audaxare kan sägas vara fnittriga. Ett av ämnena som penetrerades var hur det kom sig att Schweizarna satsade på gökuret som nationalprodukt och hur de kom sig att det var just en gök och inte något annat djur t.ex. en gris som skulle flyga ut ur underverket. Vi funderade även hur man lyckades förankra denna storsatsning. Det blev som sig bör även en hel del seriöst cykelprat. Dagens fokusområden var hur man lagar cykel i fält och cyklar i kyla. När vi lämnade TB så var alla molnen bortblåsta och solen strålade ner över Sigtuna stad. Efter att lyssnat till Bosses lektion om hur man klär sig för cykling vid minus arton så kändes +1 som riktigt varmt. Daniel som var dubblös nämnde något om att om det blev is så skulle han nog vända åter den väg vi kom. Njutandes cyklade vi ifrån Sigtuna. Fördelen med en solfattig höst är att man njuter desto mer när solen kommer. När vi kom in på Hofvets tempobana så hade det börjat frysa på. Det var dock hyfsat torrt på vägarna varför det inte var alltför halt men den odubbade fick vara uppmärksam då varje fläck kan vara förrädisk. Solen sken dock fortfarande varför vi inte lät detta nedslå vårt goda humör.  Åsa på crossen når Dalkarlstoppen. I Dalkarlsbacken blev Daniel solklar mästare. Det är fascinerande hur han klarar av att få ett så stort försprång på en så liten backe. När han väl når toppen stiger han av cykeln parkerar denna tar fram kameran och intar lämplig position för att fotografera tvåan, trean och så vidare. Henrik lyckades finta bort en del av startfältet genom att ropa bil vänster när vi rullade ut ifrån Kungsängen. Till hans försvar skall sägas att det kom en bil i hög fart ifrån vänster. Att den skulle svänga in kunde han knappast veta. Färden fortsatte i strålande sol här och där. Nästan lite väl mycket och man kände sig lite bländad. När vi svängde in på stora vägen genom Järfälla så gick nästan Daniel i backen då det var rejält halt i kurvan. Lite mer uppmärksamma så fortsatte vi till målet i Barkarby. Kapten tackades efteråt för ett jämnt och fint tempo vilket inte är lätt när halva gänget kör dubbat och halva kör slicks. Tempot blev 22,6 km/h. Skogsmullens äventyr:  Vid dagens Audax övergick det grådisiga decembervädret i strålande solsken. Det gjorde att jag blev bländad. Upptäckte vägbommen vid Rosersbergs Slott sista stund. Tvärnit och det redde upp sig. |
||
| 2009-12-12 Tell |
|
© Audax 22,5 |